Didaktiskt seminarium!

Dagen har varit blandad med trolltema, årstidstema och sist men inte minst improvisation. Seminariet var samma som musikpass bara det att vi skulle ha med referenser i planeringen. Som vanligt hade vi en suverän dag, det är så roligt att alla verkligen bjuder på sig själva.

Här är ett kort från årstidstemat, vi har gjort en snögubbe.

Vi var inblandade i tre grupper på musikanalysen.

Min grupp har planerat för ett trolltema denna gången, här kommer planeringen. Här är jag som trollet under mossan!

Tema: Trollen i trollskogen

Inledning: Vår tanke med temat är att det ska vara gruppstärkande samt att synliggöra alla individer.  Enligt Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) är det viktigt att som pedagog ha en tanke bakom aktiviteten för att öka förståelsen och bidra till barnens meningsskapande. Genom olika estetiska uttryckssätt så som rörelser, improvisation och sång får barnen träna på turtagning, puls, rytm, uppmärksamhet och att lyssna.

Innan barnen får komma in har vi förändrat rummet till en mörk skog och vi i gruppen sitter vid en lägereld där vi gestaltar troll. När barnen kommer in har vi även en bakgrundsmusik, vars syfte är att förstärka känslan av att vara i skogen. Vi inleder sedan vårt musikpass genom att hälsa barnen välkomna till den mörka skogen, som inte är en vanlig skog, utan denna skog är trollskogen. I trollskogen bor det en massa glada och busiga troll men det finns ett troll som är varken glad eller busig och det är det gamla ”gammeltrollet” och vem vet kanske vi kommer stöta på honom här i skogen. Vi talar sedan om för barnen att vi ska berätta hur vi blev förvandlade till troll, vilket sker genom en musiksaga som blir vårt första moment. Vårt syfte med att inleda vårt musikpass på detta sätt är för att ”trollbinda” barnen dvs. fånga barnens uppmärksamhet och intresse.

Moment 1: Saga som avslutas troll förvandling http://youtu.be/-rh8gMvzPw0

(Peer Gynt)

Vad: Musiksaga

Hur: Vi sitter vid lägerelden och berättar denna saga, som handlar om hur vi blev förvandlade till troll. När sagan är färdig läst talar vi om för barnen att de nu ska få bli troll, men bara för en liten stund. Vi berättar att vi har med oss lite vatten ifrån den förtrollade bäcken, som de ska få känna på. När alla barn har känt på vattnet säger vi åt dem att det bli sömniga och att de måste lägga sig ned. Under tiden som de ligger ner och ”sover” delar vi ut varsin svans och när alla har en svans vid sig, säger vi ”Lägg er nu som en boll och vakna upp som ett busigt troll”.

Varför: På detta sätt vävs två viktiga ämnen samman, som är svenska och musik. Enligt Läroplanen ska barnen få tillgång till dessa ämnen, vilket de får på ett lekfullt sätt. Sagan inbjuder till fantasins värld och fungerar som en förberedelse inför förtrollningen. Musiken förstärker sagan och gör den mer levande. Syftet med att förtrolla barnen är för att ”trollbinda” barnen dvs. fånga barnens uppmärksamhet och intresse, samt arbeta vidare med vårt tema så att den röda tråden kvarstår. 

Sagan om den förtrollade bäcken

För många, många år sedan skulle jag och mina vänner bege oss ut på en utflykt och vi bestämde oss för att övernatta i skogen. Vi packade varsin matsäck och begav oss tidigt en morgon. När vi lämnade vårt hem och påbörjade vår promenad (steg(/klapp ljud) hade solen precis gått upp (ljud, vindspel typ) och det var helt tyst ute. En lång promenad väntade men vi såg alla fram emot att besöka skogen. Under vår promenad sjöng vi och vi skrattade(skrattljud) tillsammans.  Tiden gick fort (tick tack ljud) och vi närmade oss skogen och hörde fåglarna kvittra (ljud, claves kanske). När vi kommit fram till skogen var vi alla mycket törstiga och vattnet vi våra flaskor var helt tomma. Vi hade inte en droppe vatten kvar men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske hörde vi ljudet av en bäck (vatten ljud). Vi spetsade våra öron och gick (steg(/klapp ljud) mot ljudet. När vi kom fram till bäcken glittrade (typ samma ljud som solen, vindspel eller något) det vackert om vattnet och med hjälp av våra händer kunde vi ta varsin slurk, (slurk ljud). Men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske) kände vi oss jätte trötta och kunde inte förstå varför, vi gäspade och gäspade (gäsp ljud) och till slut föll vi alla till sömns. När vi vaknade var det mörkt ute och vi upptäckte att vi alla fått varsin svans, vi hade blivit förtrollade till troll.

Så gick det till när vi blev troll.

Moment 2: Namnsång- ”Ingenting”.

Vad: Vi sjunger en sång om barnens namn.

Hur: Först frågar vi vad barnen heter. Därefter inleder vi sången och barnen får hänga på när de kan och även presentera sitt namn i sången.

Varför: Vi vill synliggöra alla barnen för varandra och även lära oss deras namn. Enligt LGR11 ska alla barn få bli sedda och delaktiga.

”Ingenting”

Vad vore trollskogen utan (namn, ex: Andreas)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Ingenting 2xklapp ingenting 2xklapp

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Ingenting 2x klapp ingenting 2x klapp 

Moment 3: ”Trollet i mossan” http://www.youtube.com/watch?v=1CtDxkz1q9w (bergakungens sal)

Vad: Vi leker en gemensam lek. Den heter trollet i mossan (Pomperipossa).

Hur: Alla deltagare rör sig fritt över golvet. En av oss är ”trollet i mossan” med sin käpp och mantel av mossa. Under tiden spelas Bergakungens sal av Edvard Grieg och barnen rör sig fritt på golvet. När musiken tystnar förvandlas alla till stenar. Det vill säga, alla kurar ihop sig på golvet som stenar och blundar. Trollet i mossan lägger manteln över en deltagare så att denna inte syns alls. Sedan dunkar trollet i mossan med sin käpp i golvet. Då vaknar alla och ställer sig upp, utom personen under manteln. Det gäller för de övriga deltagarna att komma på vem det är som ligger under manteln och säga barnets namn.

Varför: Barnen får träna uppmärksamhet och att lyssna. Genom leken stärks gruppen och alla blir sedda. Även  Lpfö 98 (reviderad 2010) belyser vikten av att barnen skall känna trygghet i gruppen samt ha möjlighet att bygga upp varaktiga relationer.

Moment 4: ”Skogstrollen” (springråttorna)

Vad: Vi leker en lek som heter skogstrollen.

Hur: Barnen blir indelade i tre grupper och varje grupp får en rörelse och ett ljud. Ett av barnen får bli skogstroll och lägger sig mitt på golvet för att ”sova”. Tre av oss ledare har varsin trumma. Med trummorna bestämmer vi vilken av grupperna som ska vara aktivt. Till exempel genom att dra fingrarna runt på trumman. Då vet smygtrollen att de ska smyga runt skogstrollet. När det är hopptrollen tur slår ledaren på trumman i fjärdedelstakt. Springtrollens ledare slår på trumman i åttondelstakt. När ledaren slår ett enda hårt slag på trumman vaknar skogstrollet. Då måste alla småtroll snabbt ta sig tillbaka till sina bon utan att fångas. Den som blir fångad blir ett nytt skogstroll i nästa runda.

Varför: Barnen får träna takt och rytm, rörelse och att lyssna. De får även träna turtagning. Enligt Uddèn (2004) gör sång och musik att människan reagerar spontant till rytmen och takten och följden blir att rörelsemönstren sker omedvetet.

Moment 5: ”Trollet sover”

Vad: Vi sjunger ”trollet sover” (Björnen sover)

Hur: Barnen blir ledsagade till elden där de får lägga sig ner och blunda. Vi sjunger sången trollet sover.

Varför: Efter lekarna vill vi att barnen ska få lyssna och känna sig avslappnade. Uddèn (2004) menar att kroppsrytmen dämpas till ljudet av lugn musik.

Trollet sover (Björnen sover)

-Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog.

-Han är inte farlig, bara man är varlig.

-Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog.

Moment 6: Avslutning-trolla tillbaka http://youtu.be/-rh8gMvzPw0 (Peer Gynt)

Vad: Barnen ska bli förtrollade tillbaka till barn igen.

Hur: Förvandlingen tillbaka sker på liknande sätt som när barnen blir förvandlade till troll. Barnen får återigen känna på vattnet och de blir återigen sömniga. När de ligger ned tar vi bort svansarna och när alla svansar är borta säger vi: ”Lägg er nu åter som en boll och vakna igen men inte som ett troll”. Vi som leder gruppen måste dock tydligöra att vi som varit troll för länge och därför fungerar inte förtrollningen på oss. Detta för att undvika frågor som, varför vi fortfarande är troll.

Varför: På detta sätt ”knyter vi ihop säcken” för vårt musikpass och vi får ett tydligt avslut.

Musikpass 2!

Då har vi haft musikpass 2 och denna gången valde vi temat väder.

Moment 1

Vad: Vi inleder vårt musikpass genom att sjunga sången Hej vädret.

Hur: Med hjälp av bilder och rörelser lär vi ut sången och de medverkande får följa med så gott det går. Visan sjunger vi tre gånger för att presentera vädret sol, vind och regn.

Varför: Vi vill att barnen ska få en förförståelse för vädret inför kommande moment.

Hej vädret

Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag. 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idagJag öppnar fönstret och tittar ut, 

hej vädret här är jag! 
Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag. 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag

Moment 2

Vad: En gestaltningssaga som innehåller både ljud, rörelser och gestaltning i form av vädret.

Hur: En berättare, en person gestaltar flickan, en gestaltar vinden, en gestaltar solen och två ledsagar de medverkande i två grupper som gestaltar ljudet. På så sätt blir även de medverkande delaktiga.

Varför: Barnen får ta del av en saga på ett annorlunda och lekfyllt sätt. Att genomföra en saga på detta sätt tror vi gynnar deras engagemang. Genom att de medverkande får vara med och bestämma ljud får de inflytande vilket även bidrar till större engagemang. De får även ökat självförtroende och en mer jämbördig relation mellan pedagog och barn uppstår.

Sagan om vinden och solen
En dag började solen och vinden bråka om vem av dem som var starkast. De kunde inte enas, så de bestämde sig för att utmana varandra på en liten tävling. ”Ser du flickan där nere?” sade vinden till solen. ”Låt oss se vem som kan slita av henne jackan snabbast.” Det gick solen med på. ”Börja du”, sade solen till vinden. Vinden drog efter andan och skickade iväg en så kraftig blåst mot flickan så att hennes jacka nästan flög av henne direkt. Uppmuntrad av detta fortsatte vinden pusta med sin iskalla andedräkt. Men flickan höll tag i sina kläder och ju hårdare vinden blåste, desto mer svepte hon plaggen kring sin kropp. Till slut tröttnade vinden och blev tvungen att vila sig. ”Nu är det min tur!” sade solen och jäste upp så mycket hon kunde. De varma solstrålarna sken ner över landskapet där flickan gick och snart började hon svettas. Det blev varmare och varmare. Till slut var det så hett att flickan inte stod ut längre, utan tog av sig jackan och hängde den på armen.
Därmed hade solen visat att hon var starkast, men kanske inte på det sätt som vinden räknat med!

Moment 3

Vad: Instrumentspel efter väderskyltar

Hur: Barnen delas in i tre grupper sol, vind och regn. Barnen får spela efter väderskyltar som en ledare visar att de får följa. Sedan byter de instrument med varandra och någon får även prova att leda.

Varför: För att barnen ska få träna på turtagning, ledarskap, improvisation och gestaltning.

Moment 4

Vad: Massagesaga om vädret

Hur: Alla får sätta sig två och två. En läser massagesagan och visar rörelser. Vi gör sagan två gånger så att alla får massage.

Varför: För att få en bra sammanhållning i gruppen (man slår inte den man nyss har masserat). 


Kattpromenaden


1.Solen
Låt handen svepa i en cirkel över hela ryggen.


Det var en gång en liten katt som var ute på vårpromenad. Solen lyste, strålade och värmde den lilla katten som njöt och vände sitt ansikte mot solen.


2.Fjäril
Lägg båda handflatorna på ryggen. Gör halvcirklar med händerna ned mot ryggslutet. För båda händerna upp mot nacken igen och gör rörelsen flera gånger.


En vacker fjäril flög förbi, vände och kom tillbaka och dansade i luften framför den lilla kattens nos. Fjärilen var så fin, gul som solen och med silkestunna spröda vingar.


3.Dike
Dra med kantställd hand utmed ryggraden. Lyft handen vid ryggslutet och upprepa.


Den lilla katten gick vidare och kom till ett dike. Den lilla katten speglade sig i dess vatten och följde dikeskanten vidare...


4.Duggregn
Dra med alla fingertopparna, löst, från skuldrorna ned till ryggslutet.


Plötsligt kände katten att det började regna. Ett lätt duggregn faller ner över honom. Katten rös men fortsatte att tassa framåt.


5.Regn
Dra med fingertopparna från skuldrorna ned till ryggslutet.


Regnet tilltog. Katten blinkade och ruskade på sig.


Ösregn
Dra med alla fingrarna, kraftiga tag, från skuldrorna ned till ryggslutet.


Nu öste det ner och katten skyndade vidare.


6.Åskmuller
Flytta runt handflatorna, platt mot ryggen, och "vibrera". Flytta vidare.


Snart hördes ett oroväckande muller i fjärran. Mullret kom allt närmare och den lilla katten förstod att det var åskan.


7.Blixten
Rita med pekfingret ett stort zigzag mönster över hela ryggen.


Plötsligt kom det en blixt och en öronbedövande knall. Den lilla katten ökade farten.


8.Hagel
Låt fingertopparna studsa kraftigt mot hjässan. Flytta fingertopparna runt så att hela hjässan "täcks".


Regnet övergick i hagel. Små vita hårda korn studsade på den lilla kattens huvud.
varm och skön.


10.Lugn
Lägg händerna alldeles stilla på ryggen.


Den lilla katten gick och lade sig på sin älsklingsplats vid spisen och somnade.


Utvärdering av planeringen:


När vi sjöng om vädret så underlättar det om man har skyltar som visar vad man ska sjunga. Det är ett enkelt sätt för barnen att komma ihåg vad som kommer i texten. 


Under sagan hade vi en person som berättade handlingen och barnen fick vara med i sagan som vinden eller solen. Det som kan vara svårt är hur vissa saker låter till exempel solen. Solen har inget speciellt ljud så det blir väldigt individuellt hur ljudet ska vara. Barnen kanske kan ta till sig sagan och komma ihåg den lättare då de får vara med och göra rörelser till sagan.


I instrumentspelandet så kan det vara bra och vänta med att dela ut instrumenten tills man har förklarat hur aktiviteten ska gå till, annars är det stor risk att barnen sitter och spelar istället för att höra på hur aktiviteten går till. Vi tänkte ha en bakgrund musik först men vi bestämde oss för att barnen skulle spela. Aktiviteten blev lite långtråkig så lite musik i bakgrunden skulle varit bra eller att man inte höll på så länge.


Massagesagan gick bra men nu var det vuxna som vi gjorde den på. Det är inte så lätt att ha massage med barn som inte är vana vid det. Massage är något som måste göras flera gånger kanske en gång i veckan för att det ska fungera. Har de massage ofta så brukar de veta vem de ska massera samt vem de ska få massage av och då blir det ofta lugn och ro. Men gör man en sådan aktivitet i en grupp som inte är vana vid massage så är det inte säkert att barnen vet vad de ska göra samt att de kan koppla av.

Musik tips!

Nu har jag en ny låt som går på högvarv här hemma. Skön låt med en härlig refräng. Lyssna och njut!

VFU!

Då har jag varit ute och gjort mina fem dagar på Vfu. De första två dagarna var jag med förskoleklassen men även med musikläraren de har på skolan. Den tredje dagen så skulle vi börja med tillverkningen av trummor. Jag hade ordnat så att barnen skulle få göra varsin trumma av ett gjutrör och vaxduk. Första passet blev att måla trumman, barnen fick gå in i träslöjdssalen och måla sina trummor så de ville ha dem. Jag gjorde så att jag tog in tre barn åt gången som fick måla för det fanns inte så mycket plats att stå på.

Andra passet fick barnen sätta på vaxduken med en häftpistol. Jag valde att ta in tre barn i taget. Att använda sig av häftpistol tyckte många var spännande, många av barnen trodde att det skulle låta mycket så de ville ha hörselskydd men efter jag visat hur man gör så gick det bra. Men det är svårt att använda häftpistol för det behövs mycket kraft och många av barnen orkade inte trycka så jag fick hjälpa till. När de hade häftat fast vaxduken fick de klippa bort överflödig vaxduk med en sax.

Tredje passet var det dags att spela på trummorna delade jag på förskoleklassen så att de var sju i varje grupp. Jag kände att det skulle bli för många barn om jag hade hela klassen. Första passet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hade gjort en planering men det kändes inte bra, det blev rörigt och stökigt och jag förklarade inte tillräckligt tydligt. Som tur var så fick jag prova trumpasset en gång till och även kunna ändra lite i planeringen. Andra gången gick det bättre och det blev ett naturligt flyt genom hela passet. Musikläraren som tittade in lite då och då tyckte också att det blev mycket bättre andra gången. Hon tyckte även att det var modigt av mig att testa att spela med trummor i en barngrupp då dessa barn inte spelat på trummor tidigare.

Trummor med barngrupp - planering.

Vad?: Göra trummor med barn.

Hur? Använda mig av ett 17cm högt gjutrör, måla röret i valfri färg, häfta fast vaxduk och sedan spela på trumman.

Varför? Trumtillverkningen gör att barnen får vara kreativa och ge en känsla av att de får göra något eget instrument. Genom spelandet så kan de lära sig om takt, turtagning och en känsla av att de kan göra och spela ett instrument. Som det står i Lgr 11: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former.

Trumspelning planering:

# Hur används en trumma?
-Hur sitter man för att få bäst ljud.
-Olika trumslag. Bas-, slapslag.

#Trumma stavelserna i barnens namn eller andra saker.

#Spela olika trumslag - barnen härmar. Barnen får själva hitta på trumslag så ska resten av gruppen härma. För att komma ihåg olika trumslag så kan man göra en ramsa till den.

#Låta som djur eller fenomen, tex orm, elefant, häst, regn, åska, sol.
Barnen får komma på hur ett djur låter så ska de andra gissa vilket djur det är.

Jag är nöjd med aktiviteten men det hade varit bättre om jag hade varit på Vfu i en vecka i streck för nu tog det väldigt lång tid från det att vi började tills vi kunde spela på dem. Det var en uppskattad aktivitet för barnen men även för övriga lärare. Ingen på skolan hade fått göra en trumma tidigare utan det instrument som barnen fick göra var en maracas så barnen i förskoleklassen var riktigt malliga. Det var till och med en pojke som tyckte att vi kunde göra en gitarr nästa gång jag kom dit. Det får bli en utmaning att göra det med några barn när jag kommer ut i verksamheten.

Dans och koreografi!

På dans och koreografi lektionen med Douglas så fick vi prova på att dansa Zumba. Zumba en en dans och träningsprogram som har sin utgångspunkt i latinamerikans musik. Vi fick lära oss några steg och jag kan säga att det var inte lätt, det var mycket koordination och det är jag inte så bra på men det var spännande att testa på.

Sedan fick vi en uppgift att göra en koreografi till två låtar. För att komma ihåg rörelserna så fick vi rita streckgubbar som visade rörelserna. Min grupp valde att göra koreografi till två av Mojjes låtar. Det var tidskrävande att göra en koreografi men vi hade väldigt roligt när vi gjorde dem. Jag har aldrig gjort koreografi förut men jag tyckte att det gick bra och kan tänka mig att pröva dem i en barngrupp någon gång.

Känna rörelse!

Under denna praktiska lektion så fick vi testa på många olika lekar och rörelser men vi fick även tips på böcker och musik som kan vara bra att använda med barn. Musiktips:

Vi fick använda oss av sidenband som var i olika längder, färg och tyngder. Med dessa så fick vi dansa fritt för att se hur banden rör sig. Sedan fick vi vara två och två, den ena skulle göra rörelser medan den andra skulle härma. Vi gjorde även fyra och fyra. Efter det fick vi gå in i ett rum och välja varsin sak och med dessa saker skulle vi sedan göra en rörelse och de andra skulle härma. Det var lite olika saker som vi valde, jag valde en "dramaten" kanske inte så lyckat i detta sammanhang men mycket roligt.

Sedan fick vi dansa en häxdans som Marie brukar använda som påskdans. Här var det två som spelade trummor i mitten och vi andra gick dem i en ring och sjöng och dansade:


Om jag vill kan jag dansa. Om jag vill kan jag dansa. 
Jag kan dansa med mina fötter. Jag kan dansa med mina fötter.
Ragadagadang så går jag in och gör en klapp!
Ragadagadang så går jag in och gör ett hopp!

Vi fick även tips på ett banantema som man kan ha med barnen. Av Trazan och Banarnes låt Banankontakt fick vi göra en rörelse.

Det var en givande dag och vi fick många olika tips och ideér som vi kan ta med oss ut i verksamheterna.

Piano ackord!

Då har jag äntligen spelat in några ackord som jag spelar. Eftersom gitarren inte är min vän (sorry men det blir nog inga tunga riff) så har jag spelat på min keyboard istället. Huvudsaken är att jag spelar några ackord. Om ni tänker mer på ackorden och mindre på rösten så kanske ni kan härda ut. Håll till godo:

Sounds from Monday afternoon

Improvisation!

I fredags hade vi improvisation med Martin Holmlund som är musiklärare på gymnasiet. Improvisation betyder oförmodad eller oförutsedd. Alla människor gör omedvetet improvisationer fast de inte vet om det, det synliggörs genom att de sjunger, nynnar, håller takten med fötter eller händer samt till exempel klickar med pennan.

Vi fick titta på ett youtube klipp med Andy Mckee när han spelar gitarr, det ska tilläggas att han är självlärd.

Andy Mckee är ett exempel på hur improvisation används i musikskapande. Han har provat sig fram för att det ska låta bra, när han spelar låter det som han spelar flera olika instrument. Keith Jarret är också en improvisatör fast han spelar piano, han går in på scenen och improviserar han har inte bestämt vad han ska spela utan det får bli vad det blir. 

Vi fick pröva olika improvisations övningar:

Improvisationssaga: Vi blev indelade i två olika grupper, alla fick ta varsitt instrument sedan skulle vi berätta en saga med hjälp av instrumenten. Min grupp valde sagan om de Tre bockarna bruse. Så här blev resultatet:

Sounds from Friday afternoon

Uttrycksövning: Alla väljer varsitt instrument sedan säger någon ett djur, fenomen, ting eller känsla så ska man låta som det med sitt instrument. Till exempel elefant, åska, klocka eller arg.

Om man använder sig av detta i en barngrupp så får man säkert positiva reaktioner. I början kanske det är svårt att låta som något men med lite övning så blir det nog bra. Det gäller att berätta för barnen att det inte finns några fel utan det är helt upp till personen i fråga hur han eller hon tycker att något låter.