Inga tunga riff!

I början av terminen så var jag väldigt taggad att lära mig spela gitarr. Jag dammade av min sambos gitarr och bytte strängar på den. Till en början gick det bra, lite ont i fingrarna men jag fortsatte. Men det avtog och gitarren tröttnade på mig och gjorde sig ostämd. (En dålig ursäkt men jag kan inte stämma gitarrer).

Jag kom då på en idé att jag skulle ta fram min keyboard som var drygt tjugo år. Det var länge sedan den användes av mig men mina barn har lekt med den så den gått sönder i plasten men men den fungerade. Jag bestämde mig för att keyboard var mitt "starka" instrument. Jag gick ut hårt och övade och övade, spelade in en hemsk version av Sommarnatt och lade upp bloggen. Nu skulle jag bli bra på ett instrument men icke sa nicke jag tröttnade på det eller det var nog så att jag inte tog mig tid att lära mig riktigt. Keyboarden var bra när jag tränade på tentan och jag vet hur man tar olika ackord men jag kan inte spela något sammanhängande. Jag ångrar mig att jag inte spelade mycket i början av terminen för nu i slutet så har jag haft fullt upp med musikprojektet och de instrument jag spelade där. Så därför kommer det inte komma upp någon fortsättning på mitt spelande, tyvärr. Kanske kan jag lära mig senare, jag har en hel del år till att lära mig så än är det inte försent.

Examination!

I tisdags hade vi då den stora showen, jag var väldigt nervös att jag inte skulle sätta trumman i sista låten. Men det var en så härlig känsla när vi började vår show och det nervösa gick över till energi. Det var gör sköj som vi säger på slätta! Att se vad de andra grupperna gjort var spännande då det varit mycket hemlighetsfullt. Alla var super duktiga och hade verkligen gått in med 120procent i projektet. Här är några bilder från våran show. Det grymma bandet BeFour (B4). Här kommer våran låt Våren inspelad och klar:

http://soundcloud.com/user2349238/audio-recording-on-wednesday-6/s-yK2Fi

När alla i grupp B hade spelat färdigt så fick vi uppträda med våran tolkning av Sommarnatt. Vi hade inte haft tid att öva så många gånger men jag är super nöjd med våran insats. Det har varit väldigt lärorikt att arbeta med detta musikprojekt och vi har lärt oss massor. Även om vi varit lite irriterade ibland på varandra så har vi ändå hängt ihop i vårt och i torrt. Har bara en liten sak till att skriva: WE DID IT!

Öva, öva, öva!

Egna låten Våren var den vi övade på först sedan fortsatte vi med Nu vill vi ha sommar. De låtarna fick vi snabbt ordning på. Den sista låten behövde vi mycket hjälp med, tex trummor, saxofon, stämmor. Jag spelar trummor och hade lite svårigheter med takten men jag fick bra hjälp av Marie. Hon visade hur jag skulle trumma samt vad jag kunde tänka på, så senaste tiden har jag bara tänkt på: mitten,kanten,mitten,kanten eller Lasse Stefanz eller 1234. Det har hjälpt mig mycket, Tack! Jag är grymt imponerad av Åsas tålamod med saxofonen, hon har lärt sig saxofon på 3 veckor??? Sista veckan var vi alla riktigt trötta på låtarna, jag kan även tillägga att familjen hemma tröttnat rejält på speciellt Våren.

Så här lät det när Marie spelade in lite trumhjälp:

http://soundcloud.com/martina-johansson/sounds-from-friday-afternoon-2/s-zZXYI

Två låtar till!

Vi bestämde redan från början att vi ville ha ett tema, vårt tema blev vår-sommar. Vi börjar med vår egna låt Våren, därefter sjunger vi Nu vill vi ha sommar. Nu vill vi ha sommar har melodin We Will rock you, texten har vi skrivit själva. Sista låten är en Lasse Stefanz låt I sanden på stranden.

Musikprojektets början!

Vi började med vår egna låt som fick namnet Våren. Texten handlar om två av mina "kära" grannar. Texten blev till snabbt och sedan satt vi en dag och satte ihop melodin. Vi satt och prövade vilka instrument som skulle passa bra, resultatet blev: piano, två gitarrer, xylofon, synth och ägg. Här kommer ett litet smakprov från en av de första gångerna vi sjunger låten:

http://soundcloud.com/martina-johansson/sounds-from-friday-afternoon-1/s-CO8Gw

Inspelning i studio!

Nu har vi spelat in våran dunderhit Våren. Efter massvis och då menar jag MASSVIS av repande av denna låten så skulle vi spela in. Vi kunde låten utan och innan men jag var väldigt nervös för att spela fel, hjärtat bankade dubbelt och jag fick handsvett. Men det gick super, det behövdes bara några omspelningar. Så att spela in instrumenten och sjunga tog en och en halv timme. På fredag ska vi till studion och justera instrumenten. Så Svensktoppen here we come!

Musikprojekt!

Musikprojektet är i full gång, vi övar och övar samt övar. Vi har skrivit en egen låt med egen musik. Sedan kommer vi sjunga två andra låtar. Två av låtarna flyter på bra men den tredje är på gång. Ibland har vi inte någon bra lokal att öva i så det får bli lite "man tager vad man haver" men roligt har vi iallafall.

Tentan check!

Är väldigt glad då tenta resultatet kommit och det var ett fint G. Inte nog med det utan jag hade full pott! Det kan man inte tro om en person som inte kan något om noter och dylikt. Gött är det men den kunde varit på mer än 1hp, men ett litet katjing säger det i högskolepoängen.

Didaktiskt seminarium!

Dagen har varit blandad med trolltema, årstidstema och sist men inte minst improvisation. Seminariet var samma som musikpass bara det att vi skulle ha med referenser i planeringen. Som vanligt hade vi en suverän dag, det är så roligt att alla verkligen bjuder på sig själva.

Här är ett kort från årstidstemat, vi har gjort en snögubbe.

Vi var inblandade i tre grupper på musikanalysen.

Min grupp har planerat för ett trolltema denna gången, här kommer planeringen. Här är jag som trollet under mossan!

Tema: Trollen i trollskogen

Inledning: Vår tanke med temat är att det ska vara gruppstärkande samt att synliggöra alla individer.  Enligt Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) är det viktigt att som pedagog ha en tanke bakom aktiviteten för att öka förståelsen och bidra till barnens meningsskapande. Genom olika estetiska uttryckssätt så som rörelser, improvisation och sång får barnen träna på turtagning, puls, rytm, uppmärksamhet och att lyssna.

Innan barnen får komma in har vi förändrat rummet till en mörk skog och vi i gruppen sitter vid en lägereld där vi gestaltar troll. När barnen kommer in har vi även en bakgrundsmusik, vars syfte är att förstärka känslan av att vara i skogen. Vi inleder sedan vårt musikpass genom att hälsa barnen välkomna till den mörka skogen, som inte är en vanlig skog, utan denna skog är trollskogen. I trollskogen bor det en massa glada och busiga troll men det finns ett troll som är varken glad eller busig och det är det gamla ”gammeltrollet” och vem vet kanske vi kommer stöta på honom här i skogen. Vi talar sedan om för barnen att vi ska berätta hur vi blev förvandlade till troll, vilket sker genom en musiksaga som blir vårt första moment. Vårt syfte med att inleda vårt musikpass på detta sätt är för att ”trollbinda” barnen dvs. fånga barnens uppmärksamhet och intresse.

Moment 1: Saga som avslutas troll förvandling http://youtu.be/-rh8gMvzPw0

(Peer Gynt)

Vad: Musiksaga

Hur: Vi sitter vid lägerelden och berättar denna saga, som handlar om hur vi blev förvandlade till troll. När sagan är färdig läst talar vi om för barnen att de nu ska få bli troll, men bara för en liten stund. Vi berättar att vi har med oss lite vatten ifrån den förtrollade bäcken, som de ska få känna på. När alla barn har känt på vattnet säger vi åt dem att det bli sömniga och att de måste lägga sig ned. Under tiden som de ligger ner och ”sover” delar vi ut varsin svans och när alla har en svans vid sig, säger vi ”Lägg er nu som en boll och vakna upp som ett busigt troll”.

Varför: På detta sätt vävs två viktiga ämnen samman, som är svenska och musik. Enligt Läroplanen ska barnen få tillgång till dessa ämnen, vilket de får på ett lekfullt sätt. Sagan inbjuder till fantasins värld och fungerar som en förberedelse inför förtrollningen. Musiken förstärker sagan och gör den mer levande. Syftet med att förtrolla barnen är för att ”trollbinda” barnen dvs. fånga barnens uppmärksamhet och intresse, samt arbeta vidare med vårt tema så att den röda tråden kvarstår. 

Sagan om den förtrollade bäcken

För många, många år sedan skulle jag och mina vänner bege oss ut på en utflykt och vi bestämde oss för att övernatta i skogen. Vi packade varsin matsäck och begav oss tidigt en morgon. När vi lämnade vårt hem och påbörjade vår promenad (steg(/klapp ljud) hade solen precis gått upp (ljud, vindspel typ) och det var helt tyst ute. En lång promenad väntade men vi såg alla fram emot att besöka skogen. Under vår promenad sjöng vi och vi skrattade(skrattljud) tillsammans.  Tiden gick fort (tick tack ljud) och vi närmade oss skogen och hörde fåglarna kvittra (ljud, claves kanske). När vi kommit fram till skogen var vi alla mycket törstiga och vattnet vi våra flaskor var helt tomma. Vi hade inte en droppe vatten kvar men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske hörde vi ljudet av en bäck (vatten ljud). Vi spetsade våra öron och gick (steg(/klapp ljud) mot ljudet. När vi kom fram till bäcken glittrade (typ samma ljud som solen, vindspel eller något) det vackert om vattnet och med hjälp av våra händer kunde vi ta varsin slurk, (slurk ljud). Men plötsligt (ett hårt ljud av en trumma kanske) kände vi oss jätte trötta och kunde inte förstå varför, vi gäspade och gäspade (gäsp ljud) och till slut föll vi alla till sömns. När vi vaknade var det mörkt ute och vi upptäckte att vi alla fått varsin svans, vi hade blivit förtrollade till troll.

Så gick det till när vi blev troll.

Moment 2: Namnsång- ”Ingenting”.

Vad: Vi sjunger en sång om barnens namn.

Hur: Först frågar vi vad barnen heter. Därefter inleder vi sången och barnen får hänga på när de kan och även presentera sitt namn i sången.

Varför: Vi vill synliggöra alla barnen för varandra och även lära oss deras namn. Enligt LGR11 ska alla barn få bli sedda och delaktiga.

”Ingenting”

Vad vore trollskogen utan (namn, ex: Andreas)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Ingenting 2xklapp ingenting 2xklapp

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Vad vore trollskogen utan (namn)

Ingenting 2x klapp ingenting 2x klapp 

Moment 3: ”Trollet i mossan” http://www.youtube.com/watch?v=1CtDxkz1q9w (bergakungens sal)

Vad: Vi leker en gemensam lek. Den heter trollet i mossan (Pomperipossa).

Hur: Alla deltagare rör sig fritt över golvet. En av oss är ”trollet i mossan” med sin käpp och mantel av mossa. Under tiden spelas Bergakungens sal av Edvard Grieg och barnen rör sig fritt på golvet. När musiken tystnar förvandlas alla till stenar. Det vill säga, alla kurar ihop sig på golvet som stenar och blundar. Trollet i mossan lägger manteln över en deltagare så att denna inte syns alls. Sedan dunkar trollet i mossan med sin käpp i golvet. Då vaknar alla och ställer sig upp, utom personen under manteln. Det gäller för de övriga deltagarna att komma på vem det är som ligger under manteln och säga barnets namn.

Varför: Barnen får träna uppmärksamhet och att lyssna. Genom leken stärks gruppen och alla blir sedda. Även  Lpfö 98 (reviderad 2010) belyser vikten av att barnen skall känna trygghet i gruppen samt ha möjlighet att bygga upp varaktiga relationer.

Moment 4: ”Skogstrollen” (springråttorna)

Vad: Vi leker en lek som heter skogstrollen.

Hur: Barnen blir indelade i tre grupper och varje grupp får en rörelse och ett ljud. Ett av barnen får bli skogstroll och lägger sig mitt på golvet för att ”sova”. Tre av oss ledare har varsin trumma. Med trummorna bestämmer vi vilken av grupperna som ska vara aktivt. Till exempel genom att dra fingrarna runt på trumman. Då vet smygtrollen att de ska smyga runt skogstrollet. När det är hopptrollen tur slår ledaren på trumman i fjärdedelstakt. Springtrollens ledare slår på trumman i åttondelstakt. När ledaren slår ett enda hårt slag på trumman vaknar skogstrollet. Då måste alla småtroll snabbt ta sig tillbaka till sina bon utan att fångas. Den som blir fångad blir ett nytt skogstroll i nästa runda.

Varför: Barnen får träna takt och rytm, rörelse och att lyssna. De får även träna turtagning. Enligt Uddèn (2004) gör sång och musik att människan reagerar spontant till rytmen och takten och följden blir att rörelsemönstren sker omedvetet.

Moment 5: ”Trollet sover”

Vad: Vi sjunger ”trollet sover” (Björnen sover)

Hur: Barnen blir ledsagade till elden där de får lägga sig ner och blunda. Vi sjunger sången trollet sover.

Varför: Efter lekarna vill vi att barnen ska få lyssna och känna sig avslappnade. Uddèn (2004) menar att kroppsrytmen dämpas till ljudet av lugn musik.

Trollet sover (Björnen sover)

-Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog.

-Han är inte farlig, bara man är varlig.

-Trollet sover, trollet sover i sin mörka skog.

Moment 6: Avslutning-trolla tillbaka http://youtu.be/-rh8gMvzPw0 (Peer Gynt)

Vad: Barnen ska bli förtrollade tillbaka till barn igen.

Hur: Förvandlingen tillbaka sker på liknande sätt som när barnen blir förvandlade till troll. Barnen får återigen känna på vattnet och de blir återigen sömniga. När de ligger ned tar vi bort svansarna och när alla svansar är borta säger vi: ”Lägg er nu åter som en boll och vakna igen men inte som ett troll”. Vi som leder gruppen måste dock tydligöra att vi som varit troll för länge och därför fungerar inte förtrollningen på oss. Detta för att undvika frågor som, varför vi fortfarande är troll.

Varför: På detta sätt ”knyter vi ihop säcken” för vårt musikpass och vi får ett tydligt avslut.

Musikpass 2!

Då har vi haft musikpass 2 och denna gången valde vi temat väder.

Moment 1

Vad: Vi inleder vårt musikpass genom att sjunga sången Hej vädret.

Hur: Med hjälp av bilder och rörelser lär vi ut sången och de medverkande får följa med så gott det går. Visan sjunger vi tre gånger för att presentera vädret sol, vind och regn.

Varför: Vi vill att barnen ska få en förförståelse för vädret inför kommande moment.

Hej vädret

Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag. 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idagJag öppnar fönstret och tittar ut, 

hej vädret här är jag! 
Jag öppnar fönstret och tittar ut, 
hej vädret här är jag! 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag. 
Hej, vädret här är jag, det är (ex.soligt) idag

Moment 2

Vad: En gestaltningssaga som innehåller både ljud, rörelser och gestaltning i form av vädret.

Hur: En berättare, en person gestaltar flickan, en gestaltar vinden, en gestaltar solen och två ledsagar de medverkande i två grupper som gestaltar ljudet. På så sätt blir även de medverkande delaktiga.

Varför: Barnen får ta del av en saga på ett annorlunda och lekfyllt sätt. Att genomföra en saga på detta sätt tror vi gynnar deras engagemang. Genom att de medverkande får vara med och bestämma ljud får de inflytande vilket även bidrar till större engagemang. De får även ökat självförtroende och en mer jämbördig relation mellan pedagog och barn uppstår.

Sagan om vinden och solen
En dag började solen och vinden bråka om vem av dem som var starkast. De kunde inte enas, så de bestämde sig för att utmana varandra på en liten tävling. ”Ser du flickan där nere?” sade vinden till solen. ”Låt oss se vem som kan slita av henne jackan snabbast.” Det gick solen med på. ”Börja du”, sade solen till vinden. Vinden drog efter andan och skickade iväg en så kraftig blåst mot flickan så att hennes jacka nästan flög av henne direkt. Uppmuntrad av detta fortsatte vinden pusta med sin iskalla andedräkt. Men flickan höll tag i sina kläder och ju hårdare vinden blåste, desto mer svepte hon plaggen kring sin kropp. Till slut tröttnade vinden och blev tvungen att vila sig. ”Nu är det min tur!” sade solen och jäste upp så mycket hon kunde. De varma solstrålarna sken ner över landskapet där flickan gick och snart började hon svettas. Det blev varmare och varmare. Till slut var det så hett att flickan inte stod ut längre, utan tog av sig jackan och hängde den på armen.
Därmed hade solen visat att hon var starkast, men kanske inte på det sätt som vinden räknat med!

Moment 3

Vad: Instrumentspel efter väderskyltar

Hur: Barnen delas in i tre grupper sol, vind och regn. Barnen får spela efter väderskyltar som en ledare visar att de får följa. Sedan byter de instrument med varandra och någon får även prova att leda.

Varför: För att barnen ska få träna på turtagning, ledarskap, improvisation och gestaltning.

Moment 4

Vad: Massagesaga om vädret

Hur: Alla får sätta sig två och två. En läser massagesagan och visar rörelser. Vi gör sagan två gånger så att alla får massage.

Varför: För att få en bra sammanhållning i gruppen (man slår inte den man nyss har masserat). 


Kattpromenaden


1.Solen
Låt handen svepa i en cirkel över hela ryggen.


Det var en gång en liten katt som var ute på vårpromenad. Solen lyste, strålade och värmde den lilla katten som njöt och vände sitt ansikte mot solen.


2.Fjäril
Lägg båda handflatorna på ryggen. Gör halvcirklar med händerna ned mot ryggslutet. För båda händerna upp mot nacken igen och gör rörelsen flera gånger.


En vacker fjäril flög förbi, vände och kom tillbaka och dansade i luften framför den lilla kattens nos. Fjärilen var så fin, gul som solen och med silkestunna spröda vingar.


3.Dike
Dra med kantställd hand utmed ryggraden. Lyft handen vid ryggslutet och upprepa.


Den lilla katten gick vidare och kom till ett dike. Den lilla katten speglade sig i dess vatten och följde dikeskanten vidare...


4.Duggregn
Dra med alla fingertopparna, löst, från skuldrorna ned till ryggslutet.


Plötsligt kände katten att det började regna. Ett lätt duggregn faller ner över honom. Katten rös men fortsatte att tassa framåt.


5.Regn
Dra med fingertopparna från skuldrorna ned till ryggslutet.


Regnet tilltog. Katten blinkade och ruskade på sig.


Ösregn
Dra med alla fingrarna, kraftiga tag, från skuldrorna ned till ryggslutet.


Nu öste det ner och katten skyndade vidare.


6.Åskmuller
Flytta runt handflatorna, platt mot ryggen, och "vibrera". Flytta vidare.


Snart hördes ett oroväckande muller i fjärran. Mullret kom allt närmare och den lilla katten förstod att det var åskan.


7.Blixten
Rita med pekfingret ett stort zigzag mönster över hela ryggen.


Plötsligt kom det en blixt och en öronbedövande knall. Den lilla katten ökade farten.


8.Hagel
Låt fingertopparna studsa kraftigt mot hjässan. Flytta fingertopparna runt så att hela hjässan "täcks".


Regnet övergick i hagel. Små vita hårda korn studsade på den lilla kattens huvud.
varm och skön.


10.Lugn
Lägg händerna alldeles stilla på ryggen.


Den lilla katten gick och lade sig på sin älsklingsplats vid spisen och somnade.


Utvärdering av planeringen:


När vi sjöng om vädret så underlättar det om man har skyltar som visar vad man ska sjunga. Det är ett enkelt sätt för barnen att komma ihåg vad som kommer i texten. 


Under sagan hade vi en person som berättade handlingen och barnen fick vara med i sagan som vinden eller solen. Det som kan vara svårt är hur vissa saker låter till exempel solen. Solen har inget speciellt ljud så det blir väldigt individuellt hur ljudet ska vara. Barnen kanske kan ta till sig sagan och komma ihåg den lättare då de får vara med och göra rörelser till sagan.


I instrumentspelandet så kan det vara bra och vänta med att dela ut instrumenten tills man har förklarat hur aktiviteten ska gå till, annars är det stor risk att barnen sitter och spelar istället för att höra på hur aktiviteten går till. Vi tänkte ha en bakgrund musik först men vi bestämde oss för att barnen skulle spela. Aktiviteten blev lite långtråkig så lite musik i bakgrunden skulle varit bra eller att man inte höll på så länge.


Massagesagan gick bra men nu var det vuxna som vi gjorde den på. Det är inte så lätt att ha massage med barn som inte är vana vid det. Massage är något som måste göras flera gånger kanske en gång i veckan för att det ska fungera. Har de massage ofta så brukar de veta vem de ska massera samt vem de ska få massage av och då blir det ofta lugn och ro. Men gör man en sådan aktivitet i en grupp som inte är vana vid massage så är det inte säkert att barnen vet vad de ska göra samt att de kan koppla av.

Musik tips!

Nu har jag en ny låt som går på högvarv här hemma. Skön låt med en härlig refräng. Lyssna och njut!

VFU!

Då har jag varit ute och gjort mina fem dagar på Vfu. De första två dagarna var jag med förskoleklassen men även med musikläraren de har på skolan. Den tredje dagen så skulle vi börja med tillverkningen av trummor. Jag hade ordnat så att barnen skulle få göra varsin trumma av ett gjutrör och vaxduk. Första passet blev att måla trumman, barnen fick gå in i träslöjdssalen och måla sina trummor så de ville ha dem. Jag gjorde så att jag tog in tre barn åt gången som fick måla för det fanns inte så mycket plats att stå på.

Andra passet fick barnen sätta på vaxduken med en häftpistol. Jag valde att ta in tre barn i taget. Att använda sig av häftpistol tyckte många var spännande, många av barnen trodde att det skulle låta mycket så de ville ha hörselskydd men efter jag visat hur man gör så gick det bra. Men det är svårt att använda häftpistol för det behövs mycket kraft och många av barnen orkade inte trycka så jag fick hjälpa till. När de hade häftat fast vaxduken fick de klippa bort överflödig vaxduk med en sax.

Tredje passet var det dags att spela på trummorna delade jag på förskoleklassen så att de var sju i varje grupp. Jag kände att det skulle bli för många barn om jag hade hela klassen. Första passet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hade gjort en planering men det kändes inte bra, det blev rörigt och stökigt och jag förklarade inte tillräckligt tydligt. Som tur var så fick jag prova trumpasset en gång till och även kunna ändra lite i planeringen. Andra gången gick det bättre och det blev ett naturligt flyt genom hela passet. Musikläraren som tittade in lite då och då tyckte också att det blev mycket bättre andra gången. Hon tyckte även att det var modigt av mig att testa att spela med trummor i en barngrupp då dessa barn inte spelat på trummor tidigare.

Trummor med barngrupp - planering.

Vad?: Göra trummor med barn.

Hur? Använda mig av ett 17cm högt gjutrör, måla röret i valfri färg, häfta fast vaxduk och sedan spela på trumman.

Varför? Trumtillverkningen gör att barnen får vara kreativa och ge en känsla av att de får göra något eget instrument. Genom spelandet så kan de lära sig om takt, turtagning och en känsla av att de kan göra och spela ett instrument. Som det står i Lgr 11: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former.

Trumspelning planering:

# Hur används en trumma?
-Hur sitter man för att få bäst ljud.
-Olika trumslag. Bas-, slapslag.

#Trumma stavelserna i barnens namn eller andra saker.

#Spela olika trumslag - barnen härmar. Barnen får själva hitta på trumslag så ska resten av gruppen härma. För att komma ihåg olika trumslag så kan man göra en ramsa till den.

#Låta som djur eller fenomen, tex orm, elefant, häst, regn, åska, sol.
Barnen får komma på hur ett djur låter så ska de andra gissa vilket djur det är.

Jag är nöjd med aktiviteten men det hade varit bättre om jag hade varit på Vfu i en vecka i streck för nu tog det väldigt lång tid från det att vi började tills vi kunde spela på dem. Det var en uppskattad aktivitet för barnen men även för övriga lärare. Ingen på skolan hade fått göra en trumma tidigare utan det instrument som barnen fick göra var en maracas så barnen i förskoleklassen var riktigt malliga. Det var till och med en pojke som tyckte att vi kunde göra en gitarr nästa gång jag kom dit. Det får bli en utmaning att göra det med några barn när jag kommer ut i verksamheten.

Dans och koreografi!

På dans och koreografi lektionen med Douglas så fick vi prova på att dansa Zumba. Zumba en en dans och träningsprogram som har sin utgångspunkt i latinamerikans musik. Vi fick lära oss några steg och jag kan säga att det var inte lätt, det var mycket koordination och det är jag inte så bra på men det var spännande att testa på.

Sedan fick vi en uppgift att göra en koreografi till två låtar. För att komma ihåg rörelserna så fick vi rita streckgubbar som visade rörelserna. Min grupp valde att göra koreografi till två av Mojjes låtar. Det var tidskrävande att göra en koreografi men vi hade väldigt roligt när vi gjorde dem. Jag har aldrig gjort koreografi förut men jag tyckte att det gick bra och kan tänka mig att pröva dem i en barngrupp någon gång.

Känna rörelse!

Under denna praktiska lektion så fick vi testa på många olika lekar och rörelser men vi fick även tips på böcker och musik som kan vara bra att använda med barn. Musiktips:

Vi fick använda oss av sidenband som var i olika längder, färg och tyngder. Med dessa så fick vi dansa fritt för att se hur banden rör sig. Sedan fick vi vara två och två, den ena skulle göra rörelser medan den andra skulle härma. Vi gjorde även fyra och fyra. Efter det fick vi gå in i ett rum och välja varsin sak och med dessa saker skulle vi sedan göra en rörelse och de andra skulle härma. Det var lite olika saker som vi valde, jag valde en "dramaten" kanske inte så lyckat i detta sammanhang men mycket roligt.

Sedan fick vi dansa en häxdans som Marie brukar använda som påskdans. Här var det två som spelade trummor i mitten och vi andra gick dem i en ring och sjöng och dansade:


Om jag vill kan jag dansa. Om jag vill kan jag dansa. 
Jag kan dansa med mina fötter. Jag kan dansa med mina fötter.
Ragadagadang så går jag in och gör en klapp!
Ragadagadang så går jag in och gör ett hopp!

Vi fick även tips på ett banantema som man kan ha med barnen. Av Trazan och Banarnes låt Banankontakt fick vi göra en rörelse.

Det var en givande dag och vi fick många olika tips och ideér som vi kan ta med oss ut i verksamheterna.

Piano ackord!

Då har jag äntligen spelat in några ackord som jag spelar. Eftersom gitarren inte är min vän (sorry men det blir nog inga tunga riff) så har jag spelat på min keyboard istället. Huvudsaken är att jag spelar några ackord. Om ni tänker mer på ackorden och mindre på rösten så kanske ni kan härda ut. Håll till godo:

Sounds from Monday afternoon

Improvisation!

I fredags hade vi improvisation med Martin Holmlund som är musiklärare på gymnasiet. Improvisation betyder oförmodad eller oförutsedd. Alla människor gör omedvetet improvisationer fast de inte vet om det, det synliggörs genom att de sjunger, nynnar, håller takten med fötter eller händer samt till exempel klickar med pennan.

Vi fick titta på ett youtube klipp med Andy Mckee när han spelar gitarr, det ska tilläggas att han är självlärd.

Andy Mckee är ett exempel på hur improvisation används i musikskapande. Han har provat sig fram för att det ska låta bra, när han spelar låter det som han spelar flera olika instrument. Keith Jarret är också en improvisatör fast han spelar piano, han går in på scenen och improviserar han har inte bestämt vad han ska spela utan det får bli vad det blir. 

Vi fick pröva olika improvisations övningar:

Improvisationssaga: Vi blev indelade i två olika grupper, alla fick ta varsitt instrument sedan skulle vi berätta en saga med hjälp av instrumenten. Min grupp valde sagan om de Tre bockarna bruse. Så här blev resultatet:

Sounds from Friday afternoon

Uttrycksövning: Alla väljer varsitt instrument sedan säger någon ett djur, fenomen, ting eller känsla så ska man låta som det med sitt instrument. Till exempel elefant, åska, klocka eller arg.

Om man använder sig av detta i en barngrupp så får man säkert positiva reaktioner. I början kanske det är svårt att låta som något men med lite övning så blir det nog bra. Det gäller att berätta för barnen att det inte finns några fel utan det är helt upp till personen i fråga hur han eller hon tycker att något låter.

Musikpass 1!

Förra veckan hade vi musikpass 1 där vi i grupper fick planera en 30 min lång musiklektion. Min grupp valde ett bondgårds tema. Vi hade planerat fyra olika moment.

Moment 1:

Vad: Vi inleder med att samlas i en ring på golvet för att genomföra en musik och rörelseövning.

Hur: Berättar en historia samtidigt som vi rör oss till musiken som tar oss vidare på upptäcktsfärden ut på landet.

Varför: Trollbinda barnen och fånga deras intresse på ett spännande sätt. Rörelseövningen lägger vi i början för att barnen ska bli av med överflödig energi och vakna till liv.

Efter det tar vi och samtalar med barnen om vad det finns för djur på bondgården samt hur dessa låter. Detta samtal blir även en förberedelse inför kommande övning.

Moment 2:

Vad: Lära ut en sång. Vi kommer att lära ut en sång till barnen vars syfte är att få barnen medvetna om hur djuren låter.

Hur: Bonden och hans fru sjunger sången för barnen först. Barnen får sedan medverka i sången genom frasvis inlärning i fyra delar. Efter det sjunger vi den tillsammans för att återupprepa hur djuren låter.

Varför: Ge barnen kunskap om djur och hur de låter på ett estetiskt sätt.

Moment 3:

Vad: Memoryspel.

Hur: Barnen får var sin lapp med ett djur på. Detta djur får de sedan härma efter att de känt en klapp på ryggen. På så vis får barnen själva agera spelbrickor.

Varför: En fortsatt övning med temat djur och deras läten. Barnen får även träna på samarbete och koncentration i denna övning.

Moment 4:

Vad: Ett avslutningsmoment som tar barnen hem till skolan igen.

Hur: Vi sjunger en sång för barnen som vi själva hittar på. Sången berättar hur barnen kommer hem.

Varför: För att vårt musikpass ska ha en röd tråd från börja till slut. 

Hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt…

In på gården kommer traktorn in

traktorn in

traktorn in

In på gården kommer traktorn in

alla barn hoppar på

Mot skolan åker vi nu hem, hem, hem

Hem hem hem

Hem hem hem

Mot skolan åker vi nu hem hem hem

I en faslig fart

Traktorn den svänger både hit och dit

Hit och dit

Hit och dit

Traktorn den svänger både hit och dit

Och här kommer ett gupp, upp

Framme vid skolan är vi nu

Är vi nu

Är vi nu

Framme vid skolan är vi nu

Hej och tack för idag!

Ljudbesök 3!

Ett ljudbesök i från tvättstugan en helt vanlig dag.

Tvättstuga

I ljudklippet hörs tvättmaskinen i bakgrunden, ett enformigt ljud (förutom när den centrifugerar). Ljudet från tvättmaskinen är ett ljud jag är van vid och inte tänker så mycket på eftersom den går nästan dygnet runt ibland.

I klippet hörs även en dörr som stängs och fotsteg när jag går runt i tvättstugan och viker tvätt. Tvätten viker jag och lägger på en bänk. Efter jag har vikt färdigt öppnar jag frysboxen för att ta ut middagsmat. Det hörs hur jag plockar i frysen och sedan stänger jag och går ut från tvättstugan.

Musikpussel!

Idag har vi pusslat ihop låtar med hjälp av olika program, vi i använde oss av  http://www.multimedia.skolverket.se/arkiv/musikpussel/ och av Garageband. Att använda sig av dator för att göra musik är bra och enkelt för barnen behöver inte kunna några instrument utan allt finns på datorn.

Vad ska man då tänka på när man ska göra en låt?
Jo, en låt ska bestå av ett:

Intro: Ofta instrumentalt, här är det inte så många instrument. Ev en slinga som är med i låten.
Vers: Låttexten mellan refrängerna.
Brygga: Leder till refrängen.
Refräng: Återkommande strof i en låt.
Stick (b-del): Ev ett solo, en avvikande del.
Refräng: Återkommande strof i en låt.
Outro: Avslutande del i låten, motsatsen till intro. Ibland samma som intro, mer instrument.

Nu kommer vi till resultatet av mitt pusslande. Mitt bidrag blev en musiksnutt som skulle kunna passa bra i en polisserie.

Polisserie intro by Martina

Den här lektionen var inspirerande och jag skulle gärna prova detta på några barn men först behöver jag träna själv. Jag skulle kunna tänka mig att spela in barnen när de sjunger och sedan kan barnen få sätta musik till rösterna. Eftersom jag inte har Garageband hemma så ska jag använda mig av www.soundation.com/studio.

Transponering!

Idag har vi gått igenom vad transponering är och hur man gör när man transponerar en låt. Transponering betyder att man tar musik och ändrar sedan till en annan tonart. Det kan behövas när barn ska sjunga sånger, om tonarten är för mörk så har barnen svårt att sjunga och då kan man höja tonarten i sången. Vi fick en kvintcirkel för att det skulle bli lättare. Så här ser en sådan cirkel ut:

Det finns två ramsor för att komma ihåg var noterna ska vara i  cirkeln.

Från G till F#: Gå Du Axel Efter Bertils Fiskar.

Från F till Gb: Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt.

Ljudbesök 2

Ljudbesök 2 har jag spelat in utomhus hemma hos mig.

http://soundcloud.com/martina-johansson/utomhus/s-9gEv0

Den här dagen var en mulen och blåsig dag trots att det skulle vara en solig dag enligt prognosen. På inspelningen hörs det att det blåser vilket det brukar göra här på "slätta". De enda som gillar blåsten är de som har vindkraftverk. Ljudet av vinden låter ungefär så här sssccchhh.

I inspelningen hörs även några fåglar som kvittrar. Ett ljud som jag tycker är underbart då det visar att det är vår. I detta fallet var det småfåglar som håller på och bygger bo i grannens häck.

Ljudbesöket innehåller även ett ljud från när min granne är ute och krattar upp grenar. Det finns inget bättre än att se och höra sina grannar arbeta i trädgården medan jag sitter och tar en kopp kaffe i solen.

Toner, tonnamn och ackord!

Vi fick lära oss hur tonerna ligger på pianot, jag kände igen lite men inte mycket så det gällde att hänga med på lektionen. Det blir mycket att plugga till tentan.

 Vi gick igenom hur man bildar ackord på pianot. Det finns fyra olika typer av ackord men vi gick igenom tre av dem. Dimackord går vi igenom senare. Så här räknar man ut hur man bildar ackorden:

Durackord (C, F,G osv)= Grundton + 4halva steg + 3halva steg.

Mollackord ( Dm, Em, Am osv)= Grundton + 3halva steg + 4halva steg.

Septimackord (C7, D7, E7)= Grundton + 4halva steg+ 3halva steg + 3 halva steg.

Så här lät det när vi spelade Tomtarnas julnatt med piano ackord och blockflöjt. Lyssna och njut!

http://soundcloud.com/martina-johansson/piano-och

Vi gjorde två roliga övningar:

Fallskärmen+instument: Man använder sig av en fallskärm och på varje färg så lägger man två instrument som är av samma färg. Barnen ska sätta sig två och två vid varje färg och hålla i ett instrument. Sedan sätter man på någon musik (inte för snabb) och en av barnen får börja gå på fallskärmen, när en färg beträds så ska den som sitter vid den färgen spela på sitt instrument i takt till musiken. Övningen ska göras tills alla barnen har varit uppe på fallskärmen och gått.

 

Röd, gul, grön:

      

Man behöver tre cirklar, röd, gul och grön. Sedan behöver man instrument i dessa färger. Barnen delas upp i tre färggrupper. En av barnen får ta hand om cirklarna och när en cirkel tas upp så ska den gruppen som har den färgen spela på sina instrument. Alla barnen ska få vara den som bestämmer vilken färg som ska spelas.

Takter och notvärden!

På denna lektionen gick vi igenom vad takter är och vi lärde oss det med hjälp av bollar. Vi fick stå i en ring och studsa bollar till varandra för att känna takterna. Det är en bra övning för barn att känna takten när man studsar bollar till musik, de får då vara med och känna rörelserna och vara aktiva och det främjar lärandet. Den vanligaste takten är 4 takt som förekommer i dansbands-, melodifestivals- och rocklåtar. 

Sedan gick vi igenom vad olika noter är värda.

      

Jag är en melodikrysset nörd!

Hemma lyssnar vi mycket på musik, om inte radion är igång så är det spotify. Men något som är heligt för mig är hör och häpna MELODIKRYSSET!. Det finns inget bättre än en lördag förmiddag med en stor kopp kaffe och melodikrysset. Här kommer signatur melodin om någon råkat missa den.

http://open.spotify.com/track/1L9D54n1KBSyd8iQRizv96

Röster och sånger!

I förra veckan hade vi två föreläsningar, Barn & Sång och en om Lära ut en sång.

Vi fick reflektera över våra egna röster, min röst är hemsk att höra inspelad. Jag "slaktar" de flesta sångerna jag sjunger men jag sjunger hellre än bra. Fagius (2007) skriver att sjunger man mycket själv så blir man vän med sin röst. Så än finns det chans att lära sig sjunga. När jag svarar i telefon tror flera att jag är barnet i familjen och de frågar då efter mamma eller pappa. På ett sätt är det bra att ha en barnslig röst speciellt när det ringer telefonförsäljare då kan jag säga att mamma och pappa inte är hemma.

När man ska sjunga så är det bra att sjunga upp, vi fick lite tips på hur man kan göra.
Till exempel: Sjunga vokaler (AOUÅEIYÄÖ), Säga bokstäver ( BBB, FFF, MMM osv.) Härma djurläten. Låtsas att en humla är på besök och låta den flyga runt till alla barn. En annan övning är att träna på olika känslor till en melodi, till exempel Bä bä vita lamm. Man kan sjunga glatt, ledsamt, argt, trött.

Barn sjunger i ljusare tonart än oss vuxna så detta ska vi tänka på:

1.Sjung ljust och bjud på dig själv.
2.Kompromissa med "lagom tonart"
3.Introducera låten med inspelad musik.
4.Introducera låten med en bekväm tonart, transponera när barnen sjunger.

Det finns olika sätt att lära barnen en ny sång.

1. Sjunga låten i helhet.
2. Frasvis inlärning, pedagogen sjunger först en fras sedan sjunger barnen efter).
3. Jobba med orden, sjung texten men uteslut ett ord och låt barnen sjunga det ordet. Bra med rim.
4. Strålkastaren, zoomar in vissa delar och frågar om något i texten. Tex vilket rum handlar sången om?
5. En del i taget. Kan vara bara texten, eller melodin. Illustationer, kan rita upp något ur sången. Dramatisering i smågrupper, uppdelning av text.

Vi fick sjunga en sång om en gubbe:

Det var så roligt, jag måste skratta
det kom en trekantig gubbe in.
Han hade träskor och närverjacka
och hatten kantad med korvaskinn.

Han satte sig på en stol i köket
och tog ur fickan ett munspel upp.
Och börja spela så allting dansa
med tjo och tjimmel och sång och skratt.

Det var så roligt, jag måste skratta,
det gick en trekantig gubbe ut.
Och allting dansade ut med honom
så hela köket blev tomt tillslut.

Det var så länge se´n som det hände
och jag blev sittande där jag satt.
Först blev jag morfar, se´n blev jag farfar,
se´n blev jag morfarfars-farfars-far.


Något som jag vill pröva på med barn är att lära dem en sång med hjälp av dramatisering. På min vfu plats är det inte mycket dramatisering kanske någon enstaka gång så barnen skulle säkert tycka det var roligt. Om det blir lite drama så blir det mer än bara en sång och de får röra på sig inte bara sitta stilla och lära sig.